Aktuellt inom IPR: Patentdagen

Patentdagen är en årligen återkommande seminariedag i Stockholm som sammanför experter från såväl industri och näringsliv, ombud och myndigheter för att diskutera aktuellt inom IPR. Den arrangeras av Groth & Co och bjöd igen i höst på intressanta framföranden och diskussioner som jag finner det nyttigt att dela med mig här.

Digitalisering

Det framkom tydligt att företagen förbereder sig på en alltmer digitaliserad värld. Digitaliseringen är ett tema, som även är aktuellt inom IPR med stor inverkan på ett företags IP-strategi och hantering av immateriella tillgångar, vilka är viktiga för den övergripande affärsstrategin då data och kunskap är viktiga intellektuella tillgångar även för företag med fysiska produkter. Digitaliseringen inverkar även på marknads- och konkurrenssituationen.

Teknologisk Utveckling

T.ex. Roger Bou Faical, berättade hur Ericsson, som är världsledande på trådlös kommunikation, tänker framåt. Redan nu är det klart att 5G inte räcker till med tanke på utvecklingen inom streaming, kvantumteknologi, AI, drönare, nya tjänster inom bilbranschen, och för sammankopplingen av olika apparater, vilka inte tidigare varit delar av samma nätverk. Allt detta kräver 6G med enorma resurser och nya standarder T.o.m 7G har redan nämnts.

Utom data och digitalisering blir också användningen av förnybara material som råvara allt viktigare. Stina Sjögren Paulsson från Stora Enso presenterade företagets utveckling i riktning mot en användning av nya material från skogen som råvara. Utvecklingen har lett till en ökning på upp till 50% av antalet patentansökningar per år. Konkurrensen gör att det är aktuellt inom IPR att satsa på FTO – undersökningar, vilka blivit allt viktigare. Även här har digitaliseringen av samhället medför ändringar i sättet att arbeta.

Kostnadshantering

Ett tema, som ständigt är aktuellt inom IPR är kostnader – ett välbekant hinder för små företag att få rätt i juridiska rättsmål gällande patent, speciellt för företag i tvist med en stor koncern. Ett koncept med extern finansiering av immaterialrättsliga tvister är känt i USA men börjar bli allt vanligare i och utanför Norden och det finns redan företag, som arbetar med att finansiera juridiska tvister. 

Finansieringen innebär alltså att dessa företag åtar sig att betala de kostnader som krävs för att kunna driva en tvist, och i gengäld får de en andel av den ersättning som faller ut vid framgång i tvisten. Blir tvisten dock inte framgångsrik erhåller de ingenting. En vettig förlikning innan processen hunnit gå alltför är dock ofta det bästa alternativet.

De vanligaste hindren för små och mellanstora företag i en tvist med en stor koncern är det finansiella men delvis även det operationella samt personresurserna. Det finns inte så mycket andra alternativ för små företag att driva sin sak. Vissa trender på försäkringssidan tyder dock på att en förändring håller på att ske även där.

Det enhetliga patentsystemet

Ämnet som kanske är mest aktuellt inom IPR just nu är det enhetliga patentsystemet, vilket diskuterades livligt. Det beräknas träda i kraft under våren 2023 när domstolsavtalet ratificerats, det vill säga godkänts, av 13 länder, däribland Tyskland,som är det land som ännu inte ratificerat men som ska göra det. Sedan kan man välja om man vill ha ett europeiskt patent enligt nuvarande form eller ett patent med enhetlig verkan.

Enhetliga patent ifrågasätts och försvaras i en och samma domstol, UPC (Unified Patent Court). Det är dock möjligt att undanta (opt-out) klassiska europeiska patent under en övergångsperiod på 7 – 14 år. Man kan ansöka om opt-out under en s.k. sunrise-period after att Tyskland ratificerat bara inte en rättsprocess redan påbörjats.

En intressant fråga är hurivida man skall göra en opt-out eller inte. Inget direkt svar finns och det gäller helt enkelt att utvärdera olika faktorer, som t.ex. antalet länder ett EP-patent validerats i, språkfrågor, mm. En risk med att inte göra opt-out är att ifall patentet ogiltigförklaras av UPC missar man patentet i alla de länder patentet validerats. Å andra sidan kan det innebära både tid ock kostnader ifall man måste bedriva processer i flera domstolar. Det är inte sagt att utslaget blir detsamma i alla domstolar. Man borde också bekata faktorer som skyddsomfång, patentets styrka och dess anknytning till företagets produkter. En opt-out kan göras för en del av patenten, för alla eller inga och sålunda kan man sprida riskerna.  En opt-out lönar sig antagligen ifall patentet licensierats ut och om man t.e.x ska sända ut ett varningsbrev om intrång.

Under den emotsedda paneldiskussionen om UPC framhölls avslutningsvis att det helt enkelt gäller att värdera risker i ekonomi och om hur starka patenten är, i hur många länder de validerats, vilka konkurrenterna är mm. Också kostnader för en själv om man måste tvista i flera länder. Vilka är riskerna om man förlorar, vilka är fördelarna om man vinner. Det finns inget allmänt svar utan man måste tänka över syftet med vad man gör och sprida ut riskerna.

Lisbeth Söderman är delägare i Boco IP och europeiskt patentombud. Hon hanterar särskilt patentering av uppfinningar inom området telekommunikationsteknik och kemi och gör bruksmodellansökningar.

Uusimmat blogiartikkelit

Patenttilaki uudistuu osana kansallista IPR-strategiaa

Aktuellt inom IPR: Patentdagen

Domainhuijaus Ruotsista – toimi näin, jos saat puhelun

Toiminimi on rekisteröity, eikö se muka riitä?

Ammattini: Patenttiasiamies

Kirjoittaja